15 oktober 2022, kl: 14:00. Göteborgs Romanfestival 15 oktober

Arr: Göteborgs Romanfestival

Femte upplagan av Göteborgs Romanfestival är en nedstigning under jord. Vi lyssnar till blasfemiska rykten och barbariska dissonanser från helvetet, vi gräver i jorden mellan raderna hos Birgitta Trotzig, vi frågar oss var undergroundlitteraturen finns idag, läser dagböcker från skuggorna och plockar fram de förbjudna böckerna ur historien.

2022 års festival går av stapeln på Göteborgs Litteraturhus 14-15 oktober, samt 21 oktober.

Inträde 100:- betalas med Swish på plats till nummer 123 116 97 54

Program 15 oktober, dag 2:

14.00 Former av förtryck – Moskvakonceptualismen

Sovjetunionens censur och förtryck skapade alldeles särskilda förutsättningar för litteraturen. Men hur såg egentligen samspelt mellan förtryck och litteratur ut? Skapade sovjetsystemet nya former av uttryck? Mattias Hagberg samtalat med översättaren och rysslandskännaren Johan Öberg.

 

15.00 Dagbok från kulturens frontlinje

När Talibanerna tog kontroll över Kabul skrev en grupp kvinnor i åldern 22 till 60 en onlinedagbok. Inläggen är en reaktion i realtid på Kabuls kollaps, och har publicerats oredigerade. Ett utdrag av dem finns publicerad av svenska PEN/Opp. På deras hemsida går det också att läsa mer om texternas tillkomsthistoria. Under den här programpunkten tar vi del av dagböckerna i form av en uppläsning från scen. Därefter följer ett samtal om att vara verksam som författare med ursprung i ett land där alla kulturella uttryck inskränks.

Dagböckerna läses från scen av Adriana Aires, författare och student på Litterär Gestaltnings masterprogram, och Linda Östergaard, översättare.

15. 30 Att inte tillåtas skriva – om att vara författare och kvinna från Afghanistan

När talibanerna tog kontroll över makten i Afghanistan 2021 förändrades förutsättningarna radikalt för Afghanska författare, inte minst de kvinnliga. Med avstamp i dagböcker skrivna av kvinnor under talibanernas intåg i Kabul, samt projektet Untold – Write Afghanistan, samtalar poeten Mahbouba Ibrahimi och författaren Masoma Kawsary med PEN/Opps chefredaktör Kholod Saghir om hur det är att vara författare i ett land där den mesta litteraturen är förbjuden.

Om de medverkande

Masoma Kawsary är född 24 maj 1974 i Afghanistan. Hon har en examen som ingenjör från Afghanistans universitet, och gjorde sin bekantskap med ordet immigrant som fyraåring i samband med Rysslands aggressioner. Andra gången på grunden av inbördeskriget och den fjärde på grund av Talibanerna, som gjorde henne till immigrant.

Mahbouba Ibrahimi är född i södra Afghanistan i Kandahar och uppväxt i Iran och har skrivit poesi sedan tonåren. Hennes senaste diktsamling ” Genom spegeln tittar du på min mun” publicerades i Afghanistan förra sommar, en månad innan kollapsat i landet, vilket gjort att den inte kunnat nå hennes läsare. så mina läsare har inte fått nå boken och läsa den. Hon är utbildad som dokumentärfilmsregissör och har regisserat några dokumentärfilmer i Afghanistan. Hon är bosatt i Sverige sedan 2011 och arbetar som SFI lärare och modersmålslärare.

Kholod Saghir är chefredaktör Svenska PEN, poet, översättare, konstnärlig ledare för Uppsala internationella litteraturfestival och projektledare för poesiutbytesprojektet Shaerat.

16.15 Genom spegeln tittar du på min mun

Mahbooba Ibrahimi läser ur sin diktsamling “Genom spegeln tittar du på min mun”

17.00 Finns det en undergroundlitteratur?

Vid sidan av litteraturens huvudfåror finns en litteratur som bara den som medvetet söker finner, eller kanske inte ens då. Vad innebär det att verka i genrer, på förlag och i publikationer lite vid sidan av? Kan det finnas ett särskilt kreativt utrymme i att vara verksam i det halvt fördolda, i den litterära underjorden?

Medverkande: Pontus Lundkvist, serieskapare och författare, och Anna Nygren, författare och lärare på Litterär gestaltning.

Samtalsledare: Jenny Högström, översättare, kritiker och poet

17.45 Kore på Starbucks

Kore är en gudinna ur den grekiska mytologin som är mer känd under namnet Persefone, dotter till Demeter. Hon som rövades bort av Hades, och som av honom lurades att äta av ett granatäpple och därför blev tvungen att vistas i underjorden en månad för varje kärna hon ätit. Därmed uppstod årstiderna.

I Helena Erikssons diktsamling sitter myten och samtiden och smsar vid samma cafébord.

18.00 Karons tunnelbana

“Passagerna färdas genom underjorden, till och från sina älskade, till och från sina arbeten, genom tiden mot dess slut. Under tiden sjunger de, om hoppet, om längtan, om livets alla vardagar.”

I Ida Lindes diktsamling har färjkarlen Karon fått jobb som tunnelbaneförare i Stockholms tunnelbana. “Att bära sin tid / En matkasse i handen”, lyder en rad som inledningsvis sätter en stämning för dikterna. Här läser hon för oss ur sin diktsamling.