Kritiken i den nya offentligheten

27 februari 2019
Arr: Kritiklabbet & Göteborgs litteraturhus

19.00-21.00. Fri entré.

 

Olav Fumarola Unsgaard samtalar med kritikerna och författarna Tatjana Brandt (Helsingfors),  Axel Andersson (Gnesta) och Nils Olsson (Majorna) om den nya antologin ”Kritiken i den nya offentligheten (red, Magnus William-Olsson) där Tatjana och Axel medverkar. Står vi inför kritikens slut? Ur antologins förord:

”Kritiken är ett spöke. Kritiken är en bastard. Den går genom alla väggar och uppträder lika självklart i sjabbiga källarlokaler som framför spegeln efter en tung natt, i filosofiska avhandlingar, politiska teaterföreställningar och juridiska utredningar. Men den är också ett fundament. Det är tack vara det kritiska tänkandet och handlandet vi kan göra anspråk att ha trätt ut ur vår »självförvållade omyndighet«, för att tala med Immanuel Kants definition av upplysning. Från förskolan till ålderdomshemmet inskärps i oss vikten av att vara kritiska. Ja vi lever alltfort i det Kant redan 1781 kallade »kritikens egentliga tidsålder«. Det genomsyrar hela samhället. Det är bara att konstatera: Som moderna medborgare beror vi av kritiken, ungefär till den grad som vår kroppshållning beror av skelettet. Men tänk om denna era, kritikens tidsålder, nu går mot sitt slut? Tänk om skelettet vittrat och vi är på väg att falla samman i små högar av hud och kött och hjärna? Hur ska det då gå med den myndighet upplysningen anförtrodde oss?”

Medverkar i antologin gör, utöver Tatjana och Axel,Marcia Sá Cavalcante Schuback, Pamela Schultz Nybacka, Jesper Olsson, Leif Dahlberg, Carin Franzén, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Anneli Dufva och Magnus William-Olsson.